Nämndemannasystemet behöver förändras i grunden
Nämndemannasystemet har en lång tradition i Sverige och redan under medeltiden medverkade nämndemän i häradsrätterna på landsbygden. Över tid har nämndemannasystemet varit under förändring och skiljer sig mycket från medeltidens häradsrätter. Det finns anledning att rikta kritik mot systemets utformning idag och nämndemannasystemet bör förändras i grunden för att uppfylla rättssäkerhet och förtroende för den dömande verksamheten. Det visar inte minst den uppseendeväckande dom som kom från Solna tingsrätt i veckan som väckt stor kritik, se https://www.dn.se/sthlm/solna-tingsratt-agerar-mot-namndeman-efter-uppmarksammad-dom/
Så sent som den 25 juni 2013 överlämnades ett betänkande, SOU 2013:49 från nämndemannautredningen med förslag på långtgående förändringar av nämndemannasystemet. Ett av uppdragen för utredningen var att modernisera nämndemannasystemet och dess roll för att i ökad grad bidra till att upprätthålla och stärka förtroendet för rättskipningen. Ett av förslagen var att införa en möjlighet att nominera personer även utanför politiska partier (prop. 2013/14:169). Regeringen valde att inte ta med det förslaget, och den nämndemannareform som genomfördes år 2014 resulterade inte i några större förändringar av systemet.
Nämnemannauppdraget är inte ett politiskt uppdrag men för att kunna erhålla uppdraget krävs nominering av ett politiskt parti. Personerna som nominerats väljs sedan av kommun- och landstingsfullmäktige. Detta bidrar i sig till en skev fördelning då tillhörighet till ett parti kommer att öka dina möjligheter att få uppdraget som nämndeman. Det, tillsammans med att uppdraget idag inte är särskilt attraktivt, bidrar till en snedrekrytering.
Systemet med nämndemän är i grunden en god idé för ökat inflytande och säkerställande av allmänhetens påverkan och insyn i rättskipningen. Majoriteten av allmänheten tillhör inte ett politiskt parti, varför möjligheten att nominera personer måste sträcka sig utanför de politiska partierna. Detta tillsammans med fler reformeringar av nämndemannansystemet måste genomföras. Genom den skeva fördelning och rekrytering av nämndemän som vi ser i dagens system representerar inte nämndemännen allmänheten på det sätt som är önskvärt för att berättiga ett nämndemannasystem. Domen från Solna tingsrätt är ett tydligt exempel på systemets brister. Nämndemännen i den uppmärksammade domen från Solna tingsrätt har blivit nominerade av ett politiskt parti men har värderingar som är väsensskilda från vad partiet står för. Nämndemannanuppdraget måste förändras i grunden för att stärkas och bli mer attraktivt för att på så sätt uppnå en nyrekrytering som speglar allmänhetens röst.
Så sent som den 25 juni 2013 överlämnades ett betänkande, SOU 2013:49 från nämndemannautredningen med förslag på långtgående förändringar av nämndemannasystemet. Ett av uppdragen för utredningen var att modernisera nämndemannasystemet och dess roll för att i ökad grad bidra till att upprätthålla och stärka förtroendet för rättskipningen. Ett av förslagen var att införa en möjlighet att nominera personer även utanför politiska partier (prop. 2013/14:169). Regeringen valde att inte ta med det förslaget, och den nämndemannareform som genomfördes år 2014 resulterade inte i några större förändringar av systemet.
Nämnemannauppdraget är inte ett politiskt uppdrag men för att kunna erhålla uppdraget krävs nominering av ett politiskt parti. Personerna som nominerats väljs sedan av kommun- och landstingsfullmäktige. Detta bidrar i sig till en skev fördelning då tillhörighet till ett parti kommer att öka dina möjligheter att få uppdraget som nämndeman. Det, tillsammans med att uppdraget idag inte är särskilt attraktivt, bidrar till en snedrekrytering.
Systemet med nämndemän är i grunden en god idé för ökat inflytande och säkerställande av allmänhetens påverkan och insyn i rättskipningen. Majoriteten av allmänheten tillhör inte ett politiskt parti, varför möjligheten att nominera personer måste sträcka sig utanför de politiska partierna. Detta tillsammans med fler reformeringar av nämndemannansystemet måste genomföras. Genom den skeva fördelning och rekrytering av nämndemän som vi ser i dagens system representerar inte nämndemännen allmänheten på det sätt som är önskvärt för att berättiga ett nämndemannasystem. Domen från Solna tingsrätt är ett tydligt exempel på systemets brister. Nämndemännen i den uppmärksammade domen från Solna tingsrätt har blivit nominerade av ett politiskt parti men har värderingar som är väsensskilda från vad partiet står för. Nämndemannanuppdraget måste förändras i grunden för att stärkas och bli mer attraktivt för att på så sätt uppnå en nyrekrytering som speglar allmänhetens röst.
Lovisa Kronsporre, riksdagskandidat för Centerpartiet Stockholms län
Nämndeman i förvaltningsrätten i Stockholm